2026-08-10 Reportage i tidningen Nordsverige
Djurskyddet i Örnsköldsvik kämpar i motvind – utan ekonomiskt stöd från myndigheter – trots att man nyligen har tagit hand om 100 katter på ett och samma ställe.
– Katters status måste höjas och vi behöver ekonomisk hjälp. Vi gör ju myndigheternas jobb, säger duon Rebecka Borg och Karoline Bergström.
Djurskyddet i Örnsköldsvik har blivit en av landets mest omtalade föreningar när det gäller att ta hand om utsatta kattdjur. I den egenskapen får man även hjälpa till i andra kommuner, som nu sist i Kramfors kommun, där uppemot 100 katter fångades in efter att länsstyrelsen hade hört av sig och bett om hjälp. Samma sak har också hänt tidigare när ett stort antal medlemmar fick hjälpa till i norra Hälsingland, där också katter for illa.
– Man kan säga att vi ofta gör det som myndigheterna borde göra, men inte verkar ha resurser till, säger Karoline Bergström, som har varit ordförande i föreningen i många år, men som nu är kvar i styrelsen i form av kassör och är en av många som kämpar ideellt för att katter ska få ett drägligt liv.
Djurskyddet hjälper Länsstyrelsen Västernorrland
I våras fick Djurskyddet en förfrågan av länsstyrelsen om att hjälpa till vid en fastighet där det hade gått överstyr – och där det fanns katter i princip överallt – både utomhus och inomhus.
– Vi var flera från föreningen som hjälptes åt i flera dagar på ett ställe i Kramfors kommun. Bara man öppnade bildörren där så luktade det starkt av kattkiss – utomhus. Många kan nog ha svårt att föreställa sig hur illa det kan vara ibland och hur djuren far illa, säger Karoline Bergström.
Följden av den insatsen, där bilar fick fara i skytteltrafik med infångade katter, blev att ungefär 100 katter hamnade i Örnsköldsvik och hos Djurskyddets kattehem i Lunnebo, för att sedan utlokaliseras till volontärer och så småningom nya hem.
– Vi har till och med blivit tvungna att hyra en barack intill här vid katthemmet för att alla katter ska få plats, säger Rebecka Borg och tillägger att många nog inte förstår vilket slit som kan ligga bakom – och hur ekonomin påverkas.
– Många katter var dessutom i dåligt skick på grund av miljön de hade levt i. Inte minst hade flera drabbats av lunginflammation, säger hon och påpekar att veterinärhjälp är kostsamt.
Föreningen behöver bättre ekonomiska förutsättningar
För de ideellt kämpande medlemmarna i föreningen handlar mycket om att försöka hålla sig över ytan – rent ekonomiskt.
– Att göra det vi gör kostar mer än en miljon kronor varje år – utan att vi har en endaste krona i bidrag från kommunen eller andra myndigheter. Frågan är hur länge vi ska orka, säger Rebecka Borg och tittar mot Karoline Bergström.
– Ja, det känns lite grann som luften for ur oss med insatsen i Kramfors. Samtidigt fortsätter människor att ringa och berättar om fler kattkullar på andra ställen som ingen verkar ta hand om.
– Vi behöver ekonomisk hjälp från kommun och länsstyrelse – nu. Skulle vi sluta med det här skulle det bli kaos, säger duon från Djurskyddet.
Bild: Nordsverige